Bakgrund: Missbruk av substanser ?r ett globalt problem och kr?ver insatser fr?n h?lso- och sjukv?rd f?r att b?de hj?lpa personer att ta sig ur ett missbruk och hantera andra symtom eller sjukdomar. Samtidigt ?r det l?ngt ifr?n alla som har missbruk som s?ker v?rd n?r de beh?ver f? hj?lp. Ovilja att s?ka v?rd kan resultera i negativa konsekvenser p? b?de individ- och samh?llsniv?.

Syftet med denna uppsats har varit att ta reda på vilket sätt tron kan vara ett redskap för att ta sig ur ett missbruk. Detta har skett genom intervjuer med personer som har genomgått tolvstegsprogrammet och har personliga erfarenheter av på vilket sätt tron har används för att ta sig ur ett missbruk. De har beskrivit tron som en högre makt som alltid är med i vardagen, ger inre kraft och styrka att fortsätta kämpa, en kraft som värmer inombords, vill väl och som inger lugn. Tron på att det finns en mening med allt som sker har ingett hopp och tro på en framtid utan alkohol. Denna tro har haft stor betydelse och utan detta redskap säger de sig inte ha klarat av att ta sig ur missbruket.

Denna kvalitativa studie handlar om några behandlares upplevelser och erfarenheter kring vilka personer som hamnar i missbruk av anabola androgena steroider(AAS). Den belyser även vilken behanding som finns för problematiken. För att erhålla empiri används semistrukturerade intervjuer på fyra personer som arbetar med behandling av AAS. Resultatet visar att man kan kategorisera AAS-användare i tre olika grupper. När klienter kommer till behandling är det viktigt att man ser till helhetsbilden och att man ser varje individ för sig.

I denna uppsats har vi utgått från bakgrundsmaterial som visar på att Malmö stads stadsdelar gör vitt skilda bedömningar om vilka insatser Personer med missbruk bör få och hur insatserna ska vara utformande. Med detta som utgångspunkt har syftet varit att ta reda på vilka följderna blir för Personer med missbruksproblem under institutionsbehandling. Med följderna syftar vi till om de vitt skilda bedömningarna om insatser påverkar personer i missbruk under behandlingstiden och deras möjlighet till varaktig drogfrihet. För att ta reda på detta gjorde vi fyra stycken kvalitativa intervjuer med fyra personal från två institutioner som bedriver missbruksbehandling. Våra huvudresultat visade att det är stora skillnader i om personer i missbruk ges rätt förutsättningar för en varaktig drogfrihet.

Syftet med detta examensarbete var att undersöka hur personer som har bott på Hammarbakkens behandlingshem upplevde den CRA behandling som de har fått för sitt missbruk och om de upplevde att behandlingen har haft inverkan på deras narkotika- och/eller alkoholvanor. Genom en kvalitativ metod och semistrukturerade intervjuer söktes svar på frågorna: Upplever de att behandlingen bidragit till en förändring i deras liv och i så fall på vilket sätt? Vad upplever de som negativt/positivt med behandlingen? Har de kunnat ta med sig några lärdomar från behandlingen? Arbetets teoretiska bakgrund utgörs av inlärningspsykologiska teorier. För studien intervjuades sex personer, två kvinnor och fyra män, mellan 29 och 61 år. Resultaten visade att behandlingen, generellt, upplevdes ha bidragit till en förändring i intervjupersonernas liv i form av färre dagar i missbruk.

Uppsatsens huvudsakliga syfte är att skapa en djupare förståelse för upplevt utanförskap i missbruk. Uppsatsens teoretiska utgångspunkter är Erving Goffmans resonemang kring stigmatieringsprocesser och strategier för att hantera det upplevda stigmat, samt Howard S. Beckers diskussion kring olika former av avvikelse. Den tidigare forskningen som finns inom missbruk är omfattande men de teman som främst ansetts vara relevanta för den här uppsatsen har varit de som berör stigma eller som använder sig av intervjuer. Sammanfattningsvis verkar det som om det finns en stigmatisering av människor med missbruk men oftast är de som intervjuas personer som arbetar med människor med missbruk och det är något ovanligt att missbrukare själva får komma till tals, vilket har varit viktigt i den här studien.

Över 400 000 personer i Sverige lever med ett beroende eller missbruk av alkohol, narkotika eller läkemedel. Samtidigt som några behandlingshem riktar sig till enbart kvinnor eller män, arbetar andra med bägge. Syftet med denna studie är att utifrån ett genusperspektiv ta reda på hur behandlingspersonalen uppfattar skillnader i missbruk beroende på könstillhörighet samt vilka problemområden som kan framkomma i behandlingen beroende på behandlingshemmets könsinriktning. Hur personalen gör kön i berättelser om klienter och behandling är en av frågeställningarna i studien. Detta är en kvalitativ studie där åtta intervjuer med behandlingspersonal från sex olika behandlingshem har genomförts.

Forskning har visat att det är flera faktorer som har betydelse när en person vill förändra sitt liv och avbryta ett missbruk av alkohol och droger, dels faktorer i personens omgivning dels hos individen själv. Syftet med denna studie var att finna de faktorer i privata livet eller behandling som får en person att vilja lämnaett missbruk av alkohol och droger, samt belysa hur en sådan process ser ut.Undersökningen baseras på tre intervjuer. Det insamlade materialet tolkades och jämfördes med tidigare forskning. Resultatet i studien visar att negativa konsekvenser tillsammans med att man som missbrukare har nått en personlig botten är viktiga faktorer för att komma till beslut och vilja lämna ett missbruk.Relationer, dvs. stödet från betydelsefulla personer i nätverket är en annan betydelsefull faktor för att kunna bryta upp från missbruket, samt att flytta från hemstaden och bryta med gamla vänner.

Missbruket av narkotika har under de senaste åren ökat enligt olika undersökningar, i och med det borde rimligtvis också missbruket ha ökat bland kvinnor. Vi inriktade oss på den yngre ålderskategorin av kvinnor, 15 ? 20 år. Vi ansåg att den gruppen var intressant då vi vet att ungdomar i den ålderskategorin oftast testar narkotika för första gången. Vi undersökte om problemet med unga kvinnors missbruk av narkotika hade ökat under en tio års period, samt hur stort problemet var i dagens samhälle.

Bakgrund: Alkoholkonsumtion ligger i topp tio av faktorer som kan orsaka olika former av funktionsnedsättning och på tredje plats av påverkbara dödsorsaker. Tidigare forskning visar att sjuksköterskor var negativt inställda till att vårda personer med ett missbruk/beroende och att patienterna som upplevt ett dåligt bemötande löper en större risk att inte fullfölja sin medicinska behandling. Forskningen visade också att det finns vårdpersonal som är positivt inställd till personer med ett missbruk/beroende. Syfte: Att undersöka hur personer med ett alkoholmissbruk/beroende upplevt att de blivit bemötta när det sökt vård inom somatiken. Metod: En empirisk kvalitativ intervjustudie baserad på nio intervjuer. Resultat: Det framkom tre huvudkategorier och sju underkategorier. Alla informanter hade upplevt bra bemötande men det fanns även de som hade upplevt ett dåligt bemötande när de sökt vård. Faktorer som påverkade bemötandet var journalanteckningar från beroendecentrum, hur ens eget beteende var, sjuksköterskans personliga inställning till personer med ett missbruk/beroende, om vården söktes under påverkan eller i nyktert tillstånd..

Missbruk av alkohol och droger ökar i Sverige och missbruket begränsar aktiviteter och sociala interaktioner. I utförande av dagliga aktiviteter och delaktighet i sociala sammanhang kan miljön påverka främjande eller hindrande. Syftet med denna studie var att förstå och beskriva hur personer med substansmissbruk upplever den sociala miljöns främjande och hindrande aspekter för missbruk och dagliga aktiviteter. Genom elektronisk och manuell sökning har 7 biografier inkluderats i studien. Biografierna analyserades utifrån en kvalitativ innehållsanalys och resulterade i sex kategorier: ?De viktigaste personerna i familjen är barnen?, ?Öppenhet och ärlighet från vännerna?, ?Kärleksförhållanden påverkar missbruket?, ?Att bli sedd som människa av andra?, ?Medmänsklighet och förståelse från professioner i vården? och ?Arbetskamraternas stöd är viktigt?.

I denna studie försöker jag ta reda på vilka betydelser som finns i begreppen missbruk och kriminalitet inom ramen för Frivårdens personutredningar samt hur personer som kan anses ha en blandad missbruks- och kriminalitetsproblematik framställs i dessa utredningar. Jag använder mig av diskursanalys som metod och analyserar personutredningarna med hjälp av teorier om socialkonstruktivism, stämpling och stigmatisering. Min tolkning av analysen är att begreppen kriminalitet och missbruk får liten betydelse i sin ensamhet, men när man sammanslår begreppen får dem en annan innebörd. Om en kriminell person inte kan anses ha en missbruksproblematik läggs ingen större vikt vid att stämpla honom eller henne som kriminell. Skulle det dock visa sig att personen i fråga har en missbruksproblematik så läggs mer fokus på kriminaliteten.

Studiens syfte har varit att försöka förstå, beskriva och analysera föreställningar kring missbruk hos fyra socialarbetare som arbetar med utredning och behandling av drogmissbruk, utifrån det sociala arbetets kontext. Föreställningarna innefattar de förklaringsmodeller som socialarbetarna använder när de beskriver hur det kommer sig att vissa personer missbrukar droger och hur de tror problemet avhjälps på bästa sätt. De kontextuella faktorer som valts för att studera vad som har påverkat föreställningarna är: utbildningens betydelse, den personliga erfarenheten av missbruk, arbetsplatsens betydelse (där kollegor och klienter ingår) och forskningens inflytande på föreställningarna. Studiens design är kvalitativ med fyra samtalsintervjuer som är fenomenologiskt tolkade och tematiskt redovisade. Resultatet är analyserat utifrån socialkonstruktivistiska, kognitiva och fenomenografiska teoretiska tankegångar och utifrån tidigare forskningsresultat.

Den som missbrukar alkohol eller narkotika och begår brott relaterat till missbruket, har möjlighet att erbjudas behandling istället för fängelse som straff. Vi ville med denna rapport belysa betydelsen för individen att bli erbjuden vård istället för galler. Frågor vi ställt är; vad skiljer ett liv av missbruk mot ett liv efter behandling och om kontraktsvård kan likställas med en semesterliknande vistelse? Rapporten är grundad på intervjuer med personer som erfarit både fängelse och vård på ett behandlingshem. Vi fann att droger kan locka alla sorters personer från olika samhällsskikt till ett missbruk.

Attention Deficit/Hyperactivity Disorder, ADHD, förekommer hos ca 3-5% av barn i skolåldern och ca 2,5% hos vuxna. Forskning har visat på att personer med ADHD löper en större risk att hamna i drogmissbruk och ungefär 20?35% av de som har något missbruksproblem har ADHD. Syftet i detta examensarbete är att genom en litteraturstudie undersöka om medicinsk behandling är en bra behandlingsmetod för individer med ADHD och missbruksproblematik. Resultaten visar att ADHD-symptomen minskar.